Historik

Under början av 1900-talet så fanns inte mycket för ungdomen att roa sig med.  Funderingar om att bilda ett eget Folketshus i Vitån blev starkare och under vinterkvällarna så smiddes planerna. Ett hus var det första som behöves – var fanns ett sådant att tillgå?.

Jo- mellan nuvarande Bo-Gunnar Öhman och Gunnar Möllgard, fanns en gammal timring liknande Norrbottensgård. Den skulle duga till att börja med. På kälkar flyttades byggnaden till platsen där dagens daghem är beläget.

Bland eldsjälarna för detta arbete var Helmer Wikström, Helge Wikström, Sven Nilsson, Emil Forsberg, Elfrid Pettersson, Benjamin Söderberg, Arvid Eriksson, David Bohm samt Harald Nilsson.

1918 bildades styrelsen och 1919 bildades Vitå Folketshusförening.

Stadgarna antogs den 25 november 1919 och under- tecknades av Sven Nilsson, Emil Forsberg, Elfrid Pettersson, Benjamin Söderberg, Arvid Eriksson, David Bohm samt Harald Nilsson.

Folkets%20hus%20

1920  den 5 januari blev Vitå Folketshusförening u.p.a. inregistrerad hos Länsstyrelsen i Norrbottens län

Följande är hämtat från Hjalmar Hedströms sammanfattning om Vitå Folketshusförening:

Vitå var på 20- och 30-talet en folkrik by med många ungdomar och stor arbetslöshet. De nöjen som förekom var fotboll på Öberget eller kortspel om pengar omkring någon flat sten som tjänstgjorde som bord. Det var gäng som spelade från ettöres- till enkronaspoker. Samlingspunkten på lördagar och söndagar var Folketshus caféet som fru Hedin startade omkring 1929.

Oftast, en gång i veckan, kom Valdemar Erikson från Båtskärsnäs och visade film med en portabel apparat. Filmerna kunde bestå av fem till sex aktbyten. Inträdet var 1 krona för stora och 50 öre för barn, vilket på grund av den stora arbetslösheten var svårt att få ihop till, även för 25-åringar. Visningarna skedde i lilla salen fram till mitten av 30-talet, då stora salen byggdes.

Danser förekom sporadiskt. En gång om året inhägnades gårdsplanen av björkar och illuminerades. Då bjöds på tombola, skjutbana och dans i salen. Detta skedde från 30-talet och fram till ca 1947-48.

I slutet av 30-talet och i början av 40-talet kom ett revygäng som kallade sig Baskeri till Vitå och spelade nyårsrevyer. Under senare delen av 40-talet hade Vitå ett eget revygäng med bland annat Fabian Wallgren, Helmer Wikström och Ebba Andersson.Fabian%20Wallgren

Föreningslivet bestod av Idrottsföreningen och de politiska partierna. Man hade bland annat diskussionsmöten, där det ibland gick ganska hett till. Även Vitå Kooperativa Handelsförening brukade hyra lokalerna för sina möten.

1946 ombildades föreningen, vilken förut till stor del ägts och drivits av Vitå kommunistiska bycell. Den drivande i denna ombildning var Fabian Wallgren, som under lång tid var den drivande kraften. Han satsade mycken tid och arbete för Folketshus.

1946 eller 1947 vann Folketshus högsta vinsten på Folketshusrörelsens lotteri och fick efter försäljning av obligationerna ca 28 000 kronor. Då byggde man ut för fast biomaskin och inköpte fåtöljer.

Några år tidigare hade en annan biograf, Savoy, startats. Den försökte föreningen köpa på slutet av 40-talet och man bjöd 40 000 kronor. Ägarna av Savoy var inte nöjda med budet, så Folketshus backade ur. Året därpå köptes deras tillstånd för 2 500 kronor och Savoy lades ner.

På 40-talet satsade föreningen på dans två gånger per månad och på film en gång i veckan. Folketshus fick Vitåfors Bussbolag att köra till bion från Orrbyn och Karlssons Omnibuss att köra från Långsel.

1950 lånade Folketshus 15 000 kronor från Handelsbanken i Råneå och rustade caféet till den standard den hade vid rivningen, bortsett från toaletten som installerades på 70-talet.Folkets%20hus%20fram

En annan av Vitåborna som minns är Birgitta Olsson.

Hennes första minnesbilder är när mamma och pappa var på bal som det kallades på 50-talet. Pappas kostym pressades och mamma gick i papiljotter hela lördagseftermiddagen. Kusinerna var oftast barnvakt. På anslagstavlan vid Kooperativa fanns dans-affischerna. Det var stororkester som Arno Gullbergs, Lill-Babs och i slutet av Folketshus glanstid även Shanes.

Danserna som ordnades var nyårsbaler, trettondagsbal, maskeradbal (subskriberad) och någon gång pjäxdans på fettisdagen. Under kvällen spelades en kvastdans. Den gick till så att en av karlarna dansade med en kvast och när orkestern plötsligt tystnade skulle alla släppa sin partner och snabbt hitta en ny. Den som blev över blev nFru%20Hediny kvastdansare.

På övervåningen i Folketshus bodde fru Hedin som skötte fiket. Hon hade fullt hus under danskvällarna. Fru Hedin hade öppet alla kvällar i veckan och vi ungdomar var där minst 3-4 kvällar i veckan. Vi spelade flipperspel och senare efter fru Hedins tid installerades en skrivspelare på väggen.

I slutet av 50- och början av 60-talet var vi mellan 50 och 70 ungdomar som jämt var på fiket och fru Hedin blev får tids ungdomsgård.

1962 startade jag och Carin Nilsson IOGT i Vitån. Jämtön hade haft IOGT-verksamhet en längre tid. Bildande av IOGT var en förevändning för att få träffas och dansa. Karl-Erik Larsson från Högsön hade mycket bra skivor som vi dansade till i B-salen.

Folketshus fungerade även som vallokal. Ett minne från valet 1955 om högertrafik var att pappa röstade nej med motiveringen att det skulle vara svårt att lära hästarna att gå på den andra sidan av vägen.

Bio visades på söndagkvällarna. En barnbiljett 1960 kostade 2,50 kr och vuxna fick betala 5 kr. Biljettförsäljare var Erhard Öhman och Agne Lööv biografmaskinist.

Sista evanemanget i gamla ”Folkan” var den 13 maj 1989 då Grethel ordnade cykelfesten som blev en riktig tack- och avskedsföreställning. Vitå BK ordnade auktion på lösöret den 2 september och sedan revs huset.

1989 köpte Luleå kommun fastigheten av Vitå Folketshusförening för att ge plats till ett nytt daghem. Folkethus skulle inrymmas i skolans nya lokaler.

I dagsläget så är Vitå Folketshusförening inrymt i Vitåskolan där ett samarbete sker mellan skolan och Folketshusföreningen.